Våga vägra blogtorka

Saker som jag är nöjd med mig själv:

Att jag jobbat 90% det här läsåret, samtidigt som jag tagit 15 Hp på Uppsala universitet. Ja, svaret på hemtentan kom idag på mailen, den var godkänd! Fira! Fira!

Nu väntar bara denna uppsats på att bli färdig.. då blir det 15 Hp till som är avklarade denna termin = 30 Hp som borde motsvara halvtidsstudier om inte jag är helt blåst.

Jag vill bara säga, att jag börjat skriva på min C-uppsats i New Age och att jag redan kommit på en grym titel . Det ser ljust ut! Jag valde till slut att skriva om det ämme som jag tänkte från början 2005, fast jag aldrig påbörjade skrivandet. Nu ska det bli av och jag är ganska så laddad faktiskt.

Igår kände jag för att impa lite på sonen, så jag plockade fram en sida från Sunshine tour, där det står på spanska och läste lite ur innehållet för honom. Så klart blev han impad av mammas goda språkkunskper, (som fortfarande bara är en 3:a från sista året i gymnasiet.. för ehh… typ 19 år sedan).

Men, när jag ska läsa om intressanta saker, som dressyr… då kommer det på tyska och då är jag helt lost. Tyska var det språk jag valde bort.

Foto lånat från Sunshine tour

Nu är den faktiskt färdig! Ögonen rinner vill jag bara meddela.  Det är jobbigt att sitta vid en skärm "en hel dag"… Hur resultatet blev är en annan femma… det kanske blir komplettering eller bassning.

Jag törs inte tänka på hur mycket jag faktiskt har kvar att skriva på min hemtenta, innan jag överhuvudtaget uppnåttt minimumtext för att skicka in den . Varje fråga ska besvaras med minst 600 ord, det är lite mer än ett A4 i 12 punkters text, det innebär snabbt uträknat att jag ska göra minst 6 sidor egen text… just nu är jag visserligen uppe i 3,5,  men det är verkligen galet mycket som återstår. Det känns som det går runt i bollen av akademiska texter just nu, som om det står samma sak på varje sida, även om jag vet att det inte är så… . Nej, jag kommer inte att kunna glädjas åt detta innan allt är färdigt!

"Tar du livslögnen från en genomsnittsmänniska tar du omedelbart lyckan från denne". Citat hämtat från Ibsens storverk Vildanden. Gissa vad jag tänker på? Kolla taggar för ledtråd.

Det är, när man inte känner igen någon som fått barn eller gift sig, som man går vidare till att läsa dödsannonserna….

Har ni läst den här artikeln i Aftonbladet? Det handlar om hur en kille som har aspergers syndrom, vilket har medfört att han är född med unika förmågor, men ändå har svårigheter i vardagen. Jag kan förstå honom när det gäller bilkörningen, där håller jag med om att det är svårt att överblicka en hel trafiksituation. För en som har asperger kan det istället innebära att denna ser detaljer istället för helheten, vilket innebär att man kanske ser att bilen framför bromsar in genom att den använder bromsljusen, medan bilen framför kanske var viktigare att notera för att den står stilla.

Läs artikeln om du är allmänt intresserad hur livet kan vara för andra människor, som inte nödvändigtvis är som du.

När det är sommar ska man läsa. Punkt slut. Jag har läst Åsa Linderborgs "mig äger ingen" under tiden som internet inte fungerade, vilken bok! Den är engagerande och man kan lätt följa författarens känslor i en avvikande uppväxt. Att jag kände igen alla gatunamn, de ligger inom en kilometer från min bostad, gjorde inte saken sämre. Läs den!

Så vad gör man en dag när hela Sverige stannat av pga storhelg? En sak man kan göra är att börja läsa den litteratur som jag troligen ska använda mig av i höst. Under granskning är "Känslan för ord", utgiven av Gleerups.

Spontant så tycker jag att den känns "sådär". Det finns en hel del tänkvärda texter som är utvalda och presenterade som korta utdrag, men samtidigt är dessa på gränsen till för korta för att ge eleverna en konkret bild av författaren. Boken har många inslag som känns moderna från 2000-talet, som i någon frågeställning där du ska presentera dig i en ansökan till en känd dokusåpa. Men, har inte eleverna tillräckligt av den världen på sin fritid? Ska vi i skolan gå igenom hur man skriver en anskökan till Big Brother?

Jag kan förstå tanken att ge exempel från ungdomarnas värld i texter, som hur man skickar ett e-mail i form av en blomma genom att använda sig av speciella tecken i ett speciellt mönster. Men, är detta något som ska ingå i skolvärlden? Jag ställer mig tveksam till om det finns något behov av detta.

Självklart finns det även förtjänster i "Känslan för ord", de konkreta studietipsen som slängs in i varje kapitel är bra. Med bra menar jag att de får eleverna att fundera över sin egen inlärning. (Något de ska göra enligt kursplaner och betygskriterier).

Ett av de viktigaste uppdragen som lärare borde vara att granska det material vi sätter i händerna på våra elever. Källkritik är något som vi även skall lära ut till eleverna. Men frågan är, hur många lärare sitter och läser igenom allt material som vi arbetar med, vid varje tillfälle? Ibland finns inte tiden i den utsträckning vi själva vill det, men är det ett skäl till att inte granska våra källor?

Nog om detta, jag ska fortsätta att läsa de sista kapitlen nu, helst ute i solen om det slutat att regna?