Är det någon där ute som funnit inspirationen att börja arbeta igen efter semestern? Själv börjar jag så smått på måndag, dvs om tre dagar. Om vädret fortsätter att vara regn i sidled, så kommer det nog att kännas helt ok tror jag. Varför ha semester om det ändå är kallt och höstlikt?
Nå? Har ni fyllt i era kalendrar med möten och köpt ny varm tröja att gömma er med inne på något kontor? Någon? 
När jag ringde till sambon som var på jobbet i morse insåg jag snabbt att hösten kommit till Gävle, där jag befann mig med båda barnen. Då på förmiddagen skilde det 10 grader mellan orterna! Fatta, 17 mil = 10 grader. Vi hade 13 grader och regn på Sätra, han hade 23 grader och lite mulet.
Jag kom till Gävle under söndagen med vit kortärmad blus och sandaler, åkte därifrån iförd min nya regnjacka och panikköpta skor för 49 kr. Nice liksom. 
Måste bara passa på att hissa café Java, som att sitta i någons vardagsrum och fika. Samma folk varje gång, lite Brynässpelare som verka ha det som sitt stammishak samt bara soft miljö för övrigt. Att det sedan är humant pris för en dagens lunch med kaffe (latte om man vill), de tar 64 kronor, gör inte saken sämre.
Som om det vore folkhemmet fortfarande
Det känns trist att Engelska skolan inte fick starta upp ett gymnasium i Gävle, att kommunen anser att det blir överetablerat och att likvärdigt alternativ redan finns. Jag vet flera föräldrar som är mycket nöjda med sina barns skolgång på Engelska skolans högstadium, det finns alltid familjer som vill välja en annan skolform och inriktning än vad den kommunala skolan kan erbjuda. Jag har själv gått på Vasaskolan och vet att det är ett bra gymnasium, men det känns som ett bakåtsträvande att inte låta vettiga friskolor etablera sig.
Ja, jag vet.. just när det gäller skolfrågor är jag ganska blåfärgad… men det är nog det enda området.
Att kunna klara sig själv igen
Helt fantastiskt! Lika mycket som jag förundras över forskning och teknologi, så blir man glad när man läser artiklar som denna och hoppas att transplantationen blev lyckad! Jag tror heller inte att vi som använder våra armar varje dag kan föreställa sig ett liv utan dessa.
När jag stod i minutenkön inne i stan hörde jag ett par prata högt och argt, eller rättare sagt killen pratade argt till sin flickvän som drog dubbelvagn. Tydligen behövde det lilla barnet äta mat, något som inte passade killen, som inte verkade vara pappans barn. Killen fräste åt tjejen att hon minsann inte kunde sitta där, på en bänk bakom minuten, han var även sur över att hennes barn behövde äta. Tjejen försvarade sig med att hon inte visste var hon kunde sitta för "hon bodde inte här". "Nej, inte kommer du att göra det heller" var den sura killens svar… och alla runtomkring glodde på dem..
1. Hur kan man som vuxen vara sur över att ett barn behöver äta?
2. Måste folk runtomkring glo? Kunde de inte bara få sköta sig själva?
Det här är fel. Man ska inte straffa folk med höga priser för att sträckan är populär. Jag förstår SJ:s tanke, stor efterfrågan gör att man kan höja priset på biljett för sträckan Gävle - Stockholm. Men vem av er tycker att det känns rimligt att betala upp till 529 kr för en enkel biljett för den sträckan? Om Gävles nuvarande politiker vill att staden ska växa och att människor ska kunna bo i Gävle och arbeta i Stockholm, som tidigare var en vision för 2010, så måste något hända med biljettpriserna.
Eftersom jag har två egna barn, 9 och 11 så känner jag igen situationen. Speciellt vid större kalas som när någon fyller 30, 40 eller liknande. De få tillfällen då man kanske tror att det kan vara en barnfri zon för en kväll. Då kommer det någon som bara inte kunde skaffa barnvakt, med sitt lilla rövarband i släp. Jag tycker som skribenten att man ska följa det som är sagt i värdparets inbjudan. Antingen så är det barntillåtet och då SKA man ha med sig barnen, annars är det BF. Barnfritt.
