Så vad gör man en dag när hela Sverige stannat av pga storhelg? En sak man kan göra är att börja läsa den litteratur som jag troligen ska använda mig av i höst. Under granskning är "Känslan för ord", utgiven av Gleerups.

Känslan för ord

Spontant så tycker jag att den känns "sådär". Det finns en hel del tänkvärda texter som är utvalda och presenterade som korta utdrag, men samtidigt är dessa på gränsen till för korta för att ge eleverna en konkret bild av författaren. Boken har många inslag som känns moderna från 2000-talet, som i någon frågeställning där du ska presentera dig i en ansökan till en känd dokusåpa. Men, har inte eleverna tillräckligt av den världen på sin fritid? Ska vi i skolan gå igenom hur man skriver en anskökan till Big Brother?

Jag kan förstå tanken att ge exempel från ungdomarnas värld i texter, som hur man skickar ett e-mail i form av en blomma genom att använda sig av speciella tecken i ett speciellt mönster. Men, är detta något som ska ingå i skolvärlden? Jag ställer mig tveksam till om det finns något behov av detta.

Självklart finns det även förtjänster i "Känslan för ord", de konkreta studietipsen som slängs in i varje kapitel är bra. Med bra menar jag att de får eleverna att fundera över sin egen inlärning. (Något de ska göra enligt kursplaner och betygskriterier).

Ett av de viktigaste uppdragen som lärare borde vara att granska det material vi sätter i händerna på våra elever. Källkritik är något som vi även skall lära ut till eleverna. Men frågan är, hur många lärare sitter och läser igenom allt material som vi arbetar med, vid varje tillfälle? Ibland finns inte tiden i den utsträckning vi själva vill det, men är det ett skäl till att inte granska våra källor?

Nog om detta, jag ska fortsätta att läsa de sista kapitlen nu, helst ute i solen om det slutat att regna?