När man är hemma och sjuk inser man, att man har mycket tid till att se tv-program som man annars aldrig får tid att se. Igår visades ett inslag på någon av nyhetskanalerna, om att fabriken i Norrsundet (Gävle) skall läggas ner. I inslaget visades en arbetare från fabriken (Håkan, Örjan eller nått sånt) som såg ut att vara i min egen ålder. Det som berörde mig var hans uppenbara sorg över att det arbete han hade skulle försvinna, då han saknade annan utbildning. En stor oro fanns också över hur samhället skulle förändras, kanske en stängning av Konsumkiosken?

När man ser inslag som dessa och hör någon prata med bredaste Gävlemål (mitt eget i botten, väl undanstädat idag), så förstår man vad de små samhällena betyder för de boende. Att ha sitt jobb och hela sitt liv där kan vara det mest naturliga, medans andra har en betydligt mer stressad livssituation och boende i någon storstad.

Jag hoppas att livet går vidare i Norrsundet, trots att det blåser förändringens vindar.