Att jag var ensam om att vara kvinna i denna situation på Pappa-barn mötet var kanske inte så oväntat. Det är synd att inte fler drabbade mammor kom/känner till föreningen. Frågan måste väckas och debatteras mer i samhället och media, och inte drivas som en kvinnofientlig fråga, för i slutänden är det barnens rättigheter vi pratar om.
Personligen anser jag att hela systemet behöver en grundlig översyn. Som det är i nuläget, så fungerar det dåligt i praktiken, det som bestäms i tingsrätterna runt i landet. Det finns både mammor och pappor som är umgängesföräldrar, som med lagen på sin sida har rättigheten att träffa sitt barn med vissa intervaller. När den andra föräldern motarbetar och nekar detta, är samhället mycket lamt till att hjälpa detta barn och umgängesförälder som kommit i kläm. Det som vill sabba för den andra föräldern har helt enkelt för stora friheter och straffet är ringa vid sabotage.
Det verkar onekligen vara en viktig förening. Usch, hela grejen med att inte få träffa det viktigaste man har i livet hur ofta man vill känns ofattbart hemskt.
Kram!
Comment by Charlotta — January 23, 2008 @ 8:36 pm
Charlotta - Ja, det är många som faktiskt allvarligt funderar på att ta livet av sig, när de drabbas av detta.
Comment by Administrator — January 24, 2008 @ 9:13 pm